Ölännare i ladan

Min farmor tjänade i Hörnagården i Långareds socken. Hennes matmor hade lagat i ordning foder till nattmat åt korna, men farmor tyckte, att det var för lite. Hon gick åt ladan och skulle ta mer. Men just som hon kom in där, fick hon sej en ölännare (örfil), så hon tyckte att hela ladan stod i eld. Det var tomten.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S. 69.