Drag-Annas stuga

Hon kallades drag–anna, emedan hon var född i hemmanet Draget på Halleberg. Hennes stuga var en av de gamla stugorna som fanns på 1880 talet i T. men som nu äro till störste delen försvunna. Derför uppt. den här! Stugan låg mellan H – Hunneberg. Så nära Halleberg att ett s.k. jättekast som rullat från berget nästan vidrört stugans knut. Stugan hade ett rum och kök. Den hade utknut (korsknut). Ingen brädfodring fanns på stockväggen. Inget tegel ell. annan betäkning på det gamla brädtaket. På husets baksida syntes den stora gråstensspisen som blev väggfyllnad. I köket fanns stenplattor i stället för golv. Der stog även långspisen med gruva och bakugn. I rummet var pyntat och fint! Mor Anna som den gamla kallades hade tjänat hos herrskapsfolk i Gbg. i 24 år innan hon slog sig till ro här i stugan. I rummet fanns en mindre spis av gråsten som sammanhängde med köksspisen. En Åmbänk fanns vid spisen. Ett bord, soffa, hörnskåp. En säng och några stolar. Gobelänger med grön färg på väggarna. En träpermad psalmbok och andra gudliga böcker, samt sotade bjelkar i taket, gemte en del begonior och pelargonier i de två fönstren, se där hela inredningen. Ibland bodde dä någon annan gammal gumma hos mor Anna, men för det mesta bodde hon ensam! Der eldades tappert om vintren, men sotades alldrig. Detta gjorde att grannarna fingo gå dit titt och ofta och släcka soteld. En gång, det var på vintren 1880 tal. Blev det soteld hos mor Anna. Den blev allvarligare än tillförne. Det tog eld i de kruttorra takbräderna. En del langade snö en del vatten, men det såg ut som om stugan skulle strukit med. Att få den gamla derifrån gick inte. Hon läste i sin träpärmade psalmbok. Gud skyddar nog stugan, sade hon : Elden blev släkt. Dagen äfter laga grannarne det eldhärgade. Gumman bodde der till sin död ett år dereter, över åttioårig. Utanför i meddragen var murat med lera och sågspån. Folkhumorn kalla stugan för lerstuga. En fattig familj bodde der en tid innan stugan revs ner. Det blev lerstôva och lerstôveonga.