Det dödas varning

Det var i Brunnbyn, där hade ett fruntimmer vaknat för bittida, och hon tyckte att ljusen brände i kyrkan och hon skyndade sej dit. Hon kom in i kyrkan och satte sej. Så var det en gårdsmor, som hade dött det året, och hon satte sej intill henne och tänkte inte på något; de hade haft stolen ihop. Men så sa den döda: "Laga så du har någon schal eller något annat, som blir efter i kyrkdörren, när du går ut! Du kommer aldrig hän annars!" Ja, hon lossade sin schal, och den tog de döde av henne i kyrkdörren. Sen när folket kom till ottesången, var schalen nappad i små bitar.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.100