Den mystiska resan

Det var en som åkte tomme. Då kom det en stor karl och bad få åka med honom, och det fick han. Men med ett gick det så tungt, och hästen drog, så han kunde störtna. Så kom de till ett ställe, och där gick karlen av. På det stället var gubben och käringen ihop och trätte. Han, som körde, tittade in genom fönstret, och då såg han en stor, svart hund, som låg under bordet. Då förstod han vem det var, som hade åkt med honom.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.15