Grodan som blev kvinna

På Bjällanda kom en gång en groda i skäran, då man tog av säd. Fruntimret, som tog upp, band ett strå omkring grodans hals och sade till denna: "Du skall inte bli förlöst, förrän jag lossar den knuten". Grodan var nämligen "ongfull". På vintern kom en gråklädd man körande med släde och bad kvinnan att hon skulle följa med honom hem, för hans hustru låg i barnsnöd. Kvinnan ville först ej följa med. Mannen blev då enträgen och lovade henne, att hon skulle få välja ut åt sig en ko, vilken som helst, åt sig i hans ladugård. Då gick hon med honom. Han stannade vid ett bergflag och de stego in i berget. Dörren till berget finnes alltjämt kvar. Därinne var en stor sal. Där låg grodan, med strået om sig. Nu var hon emellertid förvandlad till en kvinna. Sedan knuten lösts upp och barnet fötts, viskade barnsängskvinnan till sin förlöserska, att hon skulle ta den kon, som stod närmast nedersta gluggen i fähuset. Kvinnan gjorde som hon sagt och då hon kommit hem, fann man i hennes hem, att det var en ko, som en gång försvunnit därifrån utan att man sedan fått reda på henne. Hon hade alltså varit bergtagen.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.38