Käringen från Väster Hönsa

Det var två karlar från Noloset, som gick till Sanna och skulle hälsa på påsknatten. När de kom på Nolängas hagar, tyckte de det for ner änna som det varit något vått ovanifrån, fast det var klart som kristall på himmelen. Då tittade de upp och fick se en käring, som kom ridande uppe i luften. "Jag skjuter na", sa den ene. Han sköt, och hon dansa ner. Hon var från Väster Hönsa. Hon sa, att om de nämnde hennes namn, så skulle de aldrig få någon hälsedag mer. Men den ene rådde inte tiga. Han blev krasslig allt mera och mera; han ackurat tynade bort.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.116-117