Vrakens skrämmande hemlighet

Det kom många vrak från havet och flöt in i fjordarna. Fiskare och andra var inte sena att titta närmare på vraken, om de kunde föra något med sig, som de kunde dra nytta av eller sälja. En gång var det en tysk skuta, som kom som vrak. Besättningen var död. Den begrovs på Stora Ene-skär. Två gubbar seglade till vraket om natten och lastade en hop talg i sin båt. Så seglade de till land. När de kom till bryggan, så fick de se den döda besättningen där. De pekade på båten och talade ett främmande språk. Gubbarna vågade inte att lossa talgen utan seglade utåt sjön och kastade den över bord. De var rädda att de inte skulle få fred för döingarna.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.111