Nissen och knutarna

De talte om att det var på ett fartyg de hade en nisse, som de var så bet för. Han gjorde tvärt emot vad de ville och löste upp knutar för dem. Så klina de skit och smörja på knutarna, så han inte kunde. Då gick han opp i bergen och jämra sig och bad om "smått, smått smuddervär". Det var sånt där fint duskregn som skulle skölja bort smörjan från knutarna.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S. 82.