Lyktegubbar och gaser

På ett ställe lyste det. Det bar till att de skulle gräva ett dike över den platsen. Då fann de en älg, som sjunkit ner, och det bildade sej gaser av den.

Så var det i Lurs socken, som de såg lyktegubbar på ett ställe. Så grov de och fannt en stor aspestock, det bildade sej gaser där, som lyste.

Folk trodde mycket att lyktegubbar var gengångare.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.96