Flickan och bergjätten

Det var en gång en flicka, som gick i vall med korna. Hon satt och stickade på en strumpa. När hon satt där, så kom en bergjätte och tog henne in i berget. Hon kom inte ut. Så fanns det i trakten en gammal klok gubbe, som kunde se in i berget. När han kom till berget, såg han flickan inne i berget. Hon stod mitt i ringen av bergjätteungar. Där stod hon och grät. De hade många fina saker åt henne, men hon bara grät. Då ringde gubben hårt på en klocka, som han hade med sej och sade: "Släpp ut henne!" Men när bergjätten hörde detta, så tog han flickan och klämde ihjäl henne. Och på morgonen satt hon utanför berget och var död.

Gubben hade sagt fel. Han skulle ha sagt: "Släpp ut henne som du har släppt in henne". Då hade inte bergjätten orkat döda henne. Detta skall ha hänt vid Hamburgsön. Det är ett berg, där det fanns bergjättar.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.52-53