Draken och Busjöns blod

Draken på Esperedsmon. Där ligger en stor sten, som de kallar Dragsten. Då draken skulle dricka i sjön, snodde han rumpen om stenen. Det var i Busjön.

En gammal gubbe Tolle i Tegen — jag låg hos honom om nätterna ibland, när jag var pojk — talte om, att hans farfar var länsman. En gång, när han var ute och spanade efter tjuvar, red han över rumpen på draken. Hästen var gott skodd och bitarna rök av draken.

För att bli av med draken gjorde de ett stort giller med stort skarpt järn vid Busjön. En som var livdömd skulle bli benådad, om han vågade sitta där uppe och släppa gillret, då draken kom ner till sjön för att dricka. Det gjorde han, och draken skar ihjäl sej. Hela Busjön blev färgad i blod. Det är så sant som det är långt.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.87