Benen från kyrkogården

Det var en karl som gräfta på Holsljunga kyrkogård, och han fick ett litet ben i stövelskaftet och hittade det inte, förrän han kom hem. Men det hade gråtit om natten och sagt: "Mi' tå, mi' tå!" Han skaffade tillbaka benet till körgårn, och sen blev det lugnt.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.102-103