Älvornas magiska värld

Älvablåst, det vet jag vad det var med. Det var detsamma, som vi kallar nässelfeber; det kalla de gamla älvablåst. Det slog upp blåsor på kinderna och var som helst. Då var de blåsta av de här älvorna. Men det gick väl om av sig själv. Jag hörde aldrig, hur de bota det.

Om man går ut bittida om morgonen när här är mycket dagg, så ser det ut som det var "spinnesenät" (spindel-) på marken. Det kalla de gamle älvaslöja. Det är detsamma som inte, kanveta. Det var det älvorna var klädda i. – De var så rysligt granna, älvorna, så det var farligt för en karl och få se dem; de förförde honom. Men de torde aldrig vända baken till, för där var de ihåliga.