Skogsråa och timmerhuggaren

Skogsråa likna ett fruntimmer men skulle ha rump. Hon kunde göra, vad hon ville med karlarna, om de sa sitt namn. Det var en som var i skogen och hogg timmer. På kvällen hade han lagt på eld för att värma sin mat. Då kom skogsråa fram och spurte, vad han hette. "Själv", sa han. Hon stod där och värmde sej, men han tog och slängde värme på na. Då ropa hon: "Själv bränt mej, Själv bränt mej!" Då svara berghatten bort i fjället: "Har du själv bränt dej, får du själv ha't."

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.34