Jättens skräck och sång

Det var en jätte, som bodde på gränsen mellan Lommelanda och Näsinge. Det var kyrkklockorna, som skrämde honom bort Och när han gick så sjungde han:

Godt öl i Hogdal
Godt öl i Bodal
Och godt öl i Västra och Östra Mörk.
Men stora Stufverödsberget förglömmer jag aldrig.

För det var där, han bodde. Säkert är det väl (att jättar funnits) i Hogdal, vet jag(?). Ja, kyrkklockorna har skrämt bort många dom. Skott gjorde han icke så mycket af. Men så tog de stora trälurarr, och dom tutade de i, så det var rent öfverhändigt (= förskräckligt, och så blef han rädd för det.

Källa: Lindberg, Karl H. 1906: Sägner och visor från norra Bohuslän. Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns forminnen och historia 8. S. 282.