Prästen och drängen dansar

Det var en dräng, som tjänte hos en präst. Om lördagskvällen gick han alltid på dans. Prästen hade la sett'en, vas givet. Så en gång sa prästen till honom. "Ska du gå på dans?" — "Nää", sa drängen. Han ville inte tala på det för prästen, var givet. "Jo, det vet jag att du ska, och jag ska gå med", sa prästen.

När de nu kom fram, stannade de utanför fönstret till danssalen. Drängen fick ställa sej på prästens svarta kappa och se in genom fönstret. Då fick han se en stor, svart hund dansa mellan de andra, och han ville bara snärja ikull dem. Det var den grymme själv, som var uppi't.

De gick in. Folket, som dansa, blev förstås häpna, när de fick syn på prästen. "Var har I kamraten, I hade här?" sporde prästen. — "Det vet vi inte". — "Du går ut, som ligger under bordet!" ropade prästen. Och då såg de den grymme försvinna ut genom dörren.

Se, prästen och den lede trivs ju inte bra ihopa. — Och drängen gick aldrig på dans mer.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.15-16