Krullen och havsfrun

Det var en de kalla Krullen. Han bodde bort i Bottna. En gång var han ute och fiska. Rätt som han satt där kom havsfrua och stack upp huvet alldeles invid båten. Hon bad att få mat av honom. Krullen blev inte rädd ett färn utan spotta i hennes gap. "Dä ska du ha gott av, både du och dina efterkomlingar", sa hon och sack ner i sjön. Sjuk och fattig blev han. Och inte nog med det, hela kroppen hans blev alldeles luden. Det var efter det de kalla honom Krullen.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.26