Havsjungfrun vid fiskeholmen

Flere gånger när min mamma var med morfar ute och fiskade med meta, såg hon havsjungfrun. Hon var ung och grann, hade stort, vackert, gult hår, som hängde upplöst ner efter ryggen, men ifrån höfterna och ner såg hon ut som en fisk. Ett par gånger när gubben var ensam, kom hon fram till jullen och lade händerna på äsingen. Gubben gav henne då kavring (torkat bröd), och hon blev så nöjd och glad. Ibland varnade hon honom mot oväder. Han hörde, hur hon ropade: "Far i land du kavrengeman, i morron blir det styggt vär!" Så snart gubben fick se henne, dorg han in sin meta och sa: "Nu skall vi fara hem."
Båtkanten.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.25