Trollharar och fattigdom

I min barndom bodde det så mycket fattigt folk i skogen på Kroppefjäll. Det var fattigt för de mesta. Somliga av dem försökte sej på trolldom, så de hade gjort trollharar. De kunde gå till andras lagårdar och ta mjölken. De gjorde sej osynliga. Men om en kom på dyngan deras, så skulle en ta och piska den och ta den med sej hem. Så skulle de lägga den inom sju lås, så hade inte haren någon makt.

Om en höll sej väl med finnarna, så kunde de hjälpa en till en sådan hare.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.112