Tomten och smörgåsarna

När vi botte i Helgere, så hade vi en tomte. Och var gång jag kärna, så ville Johannes alltid ha en smörgås till tomten med färskt smör. Och då fick han en skörning och gick ut i lagårn och la den i en tomme bås. Kakeskörningen var allti borte om möra.

En gång långt efter, när di reparera lagårn, så skulle di lägga in nytt golv. Då fann di alle smörgåsarne under telet i den båsen, där gubben hade lagt dom. Di var inte rörde på nåt sätt. Di trodde att tomten hade trollat dit dom, för där fanns inget hål i golvet nånstans. Och di undra mycke på att smörgåsarne inte var rörde. Råttorna hade inte rört en enda bit. Så tomten skulle väl ha hindra dom.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S. 104.