Tomtarnas julmyter

Tomtarna skulle ha gröt om julekvällen. Man tog en skål och öste gröt i den och satte i lagården om julkvällen. Han sade, att det skulle bli ett lyckosamt år av det. Tomtarna ville folk gärna ha. De fick hjälp av dem. Man hade sett en tomte på Taåkersfjället. Han bar en stor börda på ryggen. Det var hö till kreaturen. Han bar det till någon torpare. Tomtarna hjälpte bra. Det var mycken avundsjuka på den, som hade tomte. Man sade att tomten inte var större än ett tre års barn. Han hade röd luva på huvudet och en grå kolt till rock. Han hade skägg närapå över hela ansiktet. Om han hade något att ställa med om natten så lyste han sig med lykta. Var tomtarna hade kommit från, vet jag inte. Men gammalt folk här trodde att de hade varit här före innan någon människa kom hit. Det var ett särskilt släkte. När folk började tro på kristendomen, så trivdes inte tomtarna. Det var en torpare på fjället, som hade så fint i lagården. Kon var så glansig och fin. "Det berodde på den lille drängen", brukade torparen säga.