Skogroans magiska råd

Skogroa, den skulle vart lik e rnänniske. Ho va bra klädde, men ho skulle ha en sån bedrövele långe svans. Och ho svängde och svängde med bakänden för ho inte skulle visa svansen.

Här va en som skogroa hade fått makt med. Det var far till Gabriel i Skärhamn. Så fort det var nerskömt om kväll, så kom ho till fönstret, och han var inte karl te bli hemma. Käringa hans ville allt hatt'en hemma, och ho sa te'n att han får inte gå, men det var omöjele. Ho visste inte va ho skulle ta sig till, men så var det nån som lärde na, att ho skulle gå till skogen om natta och hoja och fråga, vad ho skulle göra för ho hade en tjur, som inte ville bli hemma om natta. Det gjorde ho, och då svara skogroa:
"Du ska ge'n malt och salt och tjära och baggesöterot, då stannar han hemma."

Det gjorde käringa, och sen ble gubben hemma. Men en gång när han var ute, så kom skogroa te'na och sa, att hade jag trott det om dig, så skulle jag inte lärt dig det, sa hon.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.52