Nils Petter och brännvinet

Nils Petter i Ryr var galen efter brännvin. Han visste att en granne hade fått hem en kanna brännvin. Han gick dit, men grannen ville inte veta av, att han hade brännvin. "Det må så vara", sade Nils Petter och gick. Men när han kom till visthusboden, så högg han en kniv i väggen, sen satte han sig och höll i ett stop, han hade. Det blev fullt i brännvin. När grannen kom och skulle ha sitt brännvin, så var varenda skvätt ur kaggen.
Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.159