Jätten på kullen

På en kulle i Södra Brunnshult stod det en stor en, där de satte bort värk. I den kullen skulle det bo en jätte. De hörde ljud därifrån om kvällarna, när jätten kalla på sina kor. Han skulle säga så här:
Taven, Tärning,
Burspång, Spärning,
Ogonlocka, Livenstjärna,
och så min stora Dagmöl.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.64