Vilsen på Hajera

Jag hörde en sägen om ena uppifrån Vik, som hade varit nere i Kyrkebacka och skulle gå hem över 'Hajera". Och hon skulle bli vilsen där uppe på "Hajera". Hon gick och gick och kom tillbaka till kyrkan igen. Hon gick flera gånger ifrån kyrkan och hemåt men kom tillbaka till kyrkan var gång. Det var många som sa, att de blev vilsna på Oxnevalla hed. Men så kom de på att om de hade en väst på sig — eller om det var ett fruntimmer och hon hade ett underliv — så skulle de bara vränga det, så skulle de råka i rätte igen.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Våra gamla berätta - Folkminnen från västsverige. Göteborg. s.86