Vårtor och magi

Vårtor skickade de med en död i graven. De förde den dödes hand över vårtorna och sa: "När du förfaller, ska mina vårtor förfalla." Eller också knöt de lika knutar som de hade vårtor. Och så lade de dem under en sten så de fick ruttna där.

Den som hade tröt skulle lyfta i en lagård som var flyttad tre gånger och säga:
"Du sum ä löjet och flött,
bättra mig sum ä trött."

Om rinnemask gick runt armen så dog de.

Om någon fick skorv, klente de beck i håret på honom. Det kallade de att de satte beckhatt på. Sen fick han ställa sig på en stol och hängde sig i en krok i taket och så tog de undan stolen. Då satt skorven kvar i taket.

Källa: Rylander, Gerd 2002: Folkminnen från Mark IV: Sägner och folktro i 1800-talets Surteby-Kattunga. Rydal. s. 62-63