Troll och mystik i Roasjö

Min man var kommen uppe ifrån Roasjö. Strax intill hans hem rann en stor å, och så låg där ett berg intill. Där skulle väl vara troll i det berget. En morgon de skulle le å med kreaturen förbi den där ån, fick de se hur nådigt grant där var vid ån.. Där gick fullt med kor, de var lika allihopa "brunbraneta" var de. Och så var där så mycket silver utbrett på ett lakan. Det var trollen som var ute med sina kor. De skulle ha dem över ån in i berget igen, förståss. Och allt silver hade väl trollen med brett ut på marken. Men rätt som det var, försvann det alltihop, så de såg ingenting mer. Mor var med det var i hennes barnaår - så hon talte om´et.
På ett ställe i Roasjö by knacka det på dörren, och där kom ett bergatroll in. Så frågte hon, o hon kunde få låna lite bröd. "Ja", sa mora, "det går la an." Och hon gick efter ett par kakor och gav henne. Hon var så märkeligt grann framtill, det där bergatrollet, men baktill var det inte nånting, där var hon ihålig som ett baketråg. Det var i min mors barnaår det hände med, ända intill hennes hem. Det var i berget där de bodde, kanveta.

En gång medan prästen var på predikstolen och predika, slog åskan ner tre gånger i berget. Han stod på predikstolen och såg, hur den slog där den ena gången efter den andra. De hade väl för sej där var sånt där trolltyg, som åskan slog ihjäl. Det var naturligt i trolltiden här fanns sånt där. De våga väl aldrig ha några barn hemma innan de var döpta, utan att de hade ljus brinnande om nätterna. Annars var de rädda trollen skulle komma och byta bort dem. Det skull ha hänt på ett ställe, att de skulle ha fått förbytt också. Och kanveta den ungen de fick bara skråla och skrek och växte inte heller. Men så var det en som hade läst mora, att hon skulle ställa till och baka och lägga ungen på grisslan och låtsa att hon skulle sätta in den i ugnen. Och det gjorde hon, och då kom där ett "schåvs" in och nappa till sej den där ungen och lämna tillbaks hennes istället. De viste väl om allt, de där trollen, annars kunde de väl inte haft reda på det.

Källa: Göran Weiler 2007: Folkminnen från Fritsla. Fritsla.