Ottesångens hemlighet

Det var de som kunde gå för bittida till ottesången, då kunde de få se hur de döda höll ottesång. - Det var en käring som gick för tidigt - de hade dåligt med klockor förr så de visste inte så noga vad tiden led. När hon kom till kyrkan var dörrarna öppna, och där var musik och sång inne i kyrkan. Hon gick in i stolen och satte se; då satt hennes grannkvinna bredvid henne. Hon tänkte väl ingenting på, men så sa grannkvinnan - hon var död - till henne: "Vad i all sin dag skulle du här och göra på vår ottesång? Lossa nu på alla kläderna, annars kommer du inte härifrån." Ja, hon lossa upp kläderna, och när hon då kom i dörren rev då å henne alla kläderna, så hon kom ut. Annars hade hon fått följa med ner i jorden. Det vet jag inte vilken kyrka det skulle ha hänt i, men de gamle här talte om det.

Det skulle ha skett här uppe i Klockaregården: Det var ett fruntimmer hon satte sej vid gavelfönstret julanatt och tänkte hon skulle se, när det blev ljust i kyrkan och de döda skulle ha ottesång. När det led till den tiden - klockan 12 på natten - så slängde det ett vitt lakan för gavelfönstret. Då svimla hon, så hon fick inte se nånting. Hon tänkte hon skulle fått se när de höll otta, men det skulle hon inte göra.

Källa: Kjell Berglund u.å.: Folkminnen från Skephult.