Mjölkaharens försvinnande

Om de sköt på såna där mjölkaharar, det blev bara några träpinnar och ett par solv, så det var ingen hare. De som då hade mjölkaharar och skicka ut, sen blev det slut med mjölken för dem de tog den ifrån. Men det var häxor till käringar som kunde göra sånt.

Det skulle ha varit en ifrån Krokatorpet, som hette Aron; han sköt en mjölkahare ute på en åker en morgon. Då var det inte annat än pinnar och solv. Han hade sett den ofta, men inte fått skott på den. Det kan väl hända han hade lagt i silver i bössan, för se då tog det. När han då gick tillbaka träffa han käringen, som troligtvis hörde till mjölkharen. "Jag sköt en hare", sa han, "den var så konstig. Och så rann mjölken ur den." -"Det kunde du låtit bli", sa käringen. Ifrån den stunden hade de inte mer mjölk på det stället än på andra Innan hade de så mycket; se, den haren drog fram mjölk till dem.

Källa: Kjell Berglund u.å.: Folkminnen från Skephult.