Förbannelsens brustna band

Vår gamla mor talte om det var en gammal soldat, hon kände honom gott. Då var det en vådelig stor, drufsig varg, när han kom. Han var bliven förvandlad till varg. Men så när hon kallte honom hans namn, då blev han människa igen. - Det hade de för sej såna där blev nersatta till vargar. De som kunde med det, så kunde de ställa om det. Men mor visste om det, så hon kallte honom vid namn och då blev han riktig människa igen. Han var med i vargarnas flockar en tid, så han blev en riktig varg. Men så kom han då händelsevis, så mor råka rätt och kallte honom i namn, och då blev han fri.

Källa: Kjell Berglund u.å.: Folkminnen från Skephult.