Enfaldig karl och skugga

En enfaldig karl, Anders på Strete hed i Fotskäl hade två snickare, Markus och Hellgren, hos sig på arbete. När man skulle gå till sängs, hörde de gubben gorrna inifrån kammaren där han låg med gumman. Månskenet föll in i stugan och det var sin egen skugga gubben fått se. "Nu komma de igen," tjöt gubben. "Låter du dem gå dit och du ligger själv i sängen," retades snickarna. Gubben blev rasande fick tag i en yxa och förföljde skuggan inåt skogen. Slutligen när han kom upp på en backe, försvann den. "Nå, hur gick det, Rasken?" frågade snickarna då han kom tillbaka. "Jo, sa denne, jag var inte karl till att komma närmare honom, än jag var. Och när jag kom ovantill i backen så fick han ett för stort försprång, men då kastade jag yxan efter honom.

Källa: Rylander, Gerd 2002: Folkminnen från Mark IV: Sägner och folktro i 1800-talets Surteby-Kattunga. Rydal. s. 111