Spöklikt i Hemmet

Det spökade så förskräckligt på ett ställe. Satt de och läste om kvällen, så släckte det ljuset för dem, spann de, så ryckte det av tråden. Om natten ryckte det av dem täcket. Det bodde på bakugnen, på bröstvalvet. Lade de något vid ugnen, så kastades det ifrån ugnen. De hade dit en präst till slut, och han läste bort det. Det pep, när det kröp ut genom en springa.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.113