Mara och hästarna

Mara red dem. Bara en kunde komma åt att skära henne, så blon kom, så skulle hon inte kunna komma igen. Det var en, som hade fått tag i benet på henne och skulle hålla henne, men det lyckades inte.

Hon red på en häst, det såg jag på Olsåker. De hade fyra hästar; de tre var riktiga, men den fjärde var så svetten flöt. De sköt en skata och hängde över honom, och så hängde de en lie över honom. Det var meningen, att mara skulle skära sönder sej på den.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1947: Bohuslänska sägner. Göteborg. S.116