Sjöfru och fiskelycka

På Kinnekulle var en gubbe som var fiskare. Landström tror jag han hette. Han var ute och rodde en gång, och det var så kallt. Då kom sjöfrua upp och bad, att hon skulle få låna ett pitt vantar utav honom. Det fick hon. Och sedan fick han jämt så mycket fisk, så han fick båten full.

Så var han ute på sjön en gång, och det blev bläster. Då ropade sjöfrua:
"Vantavännen min,
tag nästa hamnen in,
för det tjuter i långtåget."

Med långtåget menade hon luften. Han fick brått att ro i land.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.28