Vrål och saltsäcken

Här bodde för länge sen en jätte, som hette Vrål. Han va te Strömsta en gång och köpte salt. Han köpte en hel säck och fråga handelsman, va saltet kosta. "Om du bär säcken hem utan att vila", sa handlarn, "så ska ja skänka dej saltet". Vrål tog saltsäcken på ryggen å ga sej iväg. Dä va flera mils väg hem där jätten bodde, å handlarn trodde inte, Vrål skulle orka bära säcken, å för att se om ente jätten vila, skickade handlarn en springpojke, som skulle se, hur det gick. Springpojken följde jätten på ett avstånd, men så kom de te en kas, där dä växte jorlebär. Jätten börja då äta bär, men säcken hade han ändå på ryggen.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.69