Nissens hämnd i Rävmarken

Jag hade en moster i Sannbutta i Rävmarken. Hon var inte sams med tomten eller nissen. Kreaturen störtade rätt som det var.

En gång hade hon lagt på varmen (elden) och lagt sej på en långstol och skulle värma ryggen, och så rökade hon. Då började något kräla i ryggen på henne. Hon snudde sej för att se, vad det var. "Va är du för en?" sa hon. "Ja ä nissen", svarade nissen. Då tog hon en eldbrand och kastade efter honom. På morron hade en kviga stupat framåt och blivit nerklämd. Hon borde ha frågat honom, vad han ville.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S. 99-100.