Kärlek och blodspillan

Till Mattias i Glasnäs i Värmland for de och fick reda på det som var. Det var en som var där och skulle få reda på något. Jag vet inte, om han fick reda på't. Emellertid, när han uträttat sitt ärende, fick han gå länge, innan han kom hem, för han kom tillbaka till finnstugan tre gånger. Det var så att finnens dotter hade blivit kär i honom, talte finnen om. Och karlen fick ett år, och då skulle han komma tillbaka på dagen, "och vis du inte gör det, så skjuter jag dej", sa han, "var du än är".

Men karlen ville ingen finnedotter ha. Han gick till prästen den dagen, han skulle ha inställt sig hos finnen, och prästen laddade sitt gevär. "Ställ dej vid ett vasskar på gården och se i det!" sa prästen", så får du se finnestugan. Och gubben kommer först ut och ser, om han får se dej. Sen går han in och hämtar sitt gevär." Karlen gjorde som prästen lärde honom. När han fick se finngubben komma med geväret, la han an och sköt honom. Finnen stupade.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.154