Julotta vid Bälnåsfjället

I Ed var det en gubbe, som for till kyrkan en julotta. Han hade gett sig iväg väl tidigt. När han kom ut på stora vägen, såg han en som gick före honom med en lykta. Han lät hästen följa efter och brydde sig inte om att köra på, då han hade god tid. Rätt som det var slocknade lyktan. I detsamma blev det ljust och nu såg gubben, att han befann sig mitt uppe i Bälnåsfjället.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.121