Mysteriet med Garsten

Garsten, det vet jag inte vad det var, men jag har hört honom. Det var en kväll i Falskogs hage, när jag tjänte i Falskog och skulle gå hem till mina föräldrar i Gretianda. Han kallade mej vid namn och sa " Johanna" tre gånger. Jag trodde det var nån karl, men när jag stannade och lyssnade, då slog det upp och skrattade så hårt. Jag blev så rädd, så jag visste inte, hur jag skulle göra. De sa, att man skulle aldrig tala, om man såg eller hörde något sent, och jag sa inget, när jag kom hem. Men sen sa de, att det var garsten. Om det var en fågel, tro?

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.92