Skogråa och dess förbannelse

En gubbe i Krona hade ont av skogråa. Om det så var själva julkvällen och hon kom och kallade, så måste han gå ut. — Emellertid så mötte han en gång en käring, och hon lärde honom hur han skulle ladda för att skjuta skogråa. Han filade av en vigselring, som hade varit under vigsel tre gånger, och av annat silver, som hade varit stulet tre gånger. Så kammade han och tvättade sig väl och bet i en lök. Så rustad gick han för att skjuta skogråa.

Han mötte henne i ängarna "Det går inte för dig att skjuta mig i dag", sade hon. Men han sköt och hon föll. Och så hörde han, att hon skrek så styggt. När de sedan gick och såg efter i Kronängen, så låg skelettet där. Gubben var aldrig riktigt bra efter den dagen. Han kunde inte lämna sängen, och det dröjde inte länge, förrän han dog.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.53-54