Jättens vänskap med käringen

I Bjällåsberget bodde jättar förr. De var mycket fredliga och folk var gott sams med dem. Jättarna kunde komma och hälsa på ibland. En av dem var god vän med en käring i en gård i närheten. På detta ställe var det en gång en ko som skulle kalva. Då passade jätten på och gick och såg till henne. En natt väcktes käringen av jätten. Då stod han utanför fönstret och ropade till henne att "koa var klar och kalven i kätten".

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Våra gamla berätta - Folkminnen från västsverige. Göteborg. s.28