Fjällvandringens mystiska möte

Farfar skulle gå över fjället till en torpare. När han kom uppåt skogen ett stycke, så fick han se en katt springa framför sig. Han kunde inte tro annat, än att det var en vanlig katt. Men så försvann katten och han fick se en ful käring, som var både halt och skack. Han gick fort för att hinna henne, men ju fortare han gick, ju fortare gick hon. Till sist blev han så vilsen, att han måste sätta sig vid vägkanten. När han hade suttit en stund, upptäckte han, att han hade gått långt förbi torpet. Då förstod han, att det hade varit skogsråa, som förvillat honom.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.49