Tomten och stallet

På ett ställe hade de inte tur med hästen. Han var lös var morgon. En gång så var han i ladan och ingen visste, hur han hade kommit dit, och det var omöjligt för dem att. få honom tillbaka, förrän de huggit upp så att dörren blev större.

Så var det en kväll som husbonden var i stallet, och då kom det en tomtegubbe till honom och bad, att han skulle följa med hem till honom, för han ville bjuda på fägnad. Husbonden följde med. När han kom in, så var det flera tomtar där. Han blev bedd, att han skulle sätta sig vid bordet. Allihop så satte de sig runt bordet. När de hade börjat att ta till sig och skulle till att börja äta, så tog det till att skvala och rinna från taket och mitt på bordet. "Här ser du nu valles (hur) jag har det", sa tomten till bonden. "Var gång som hästen din stallar, så får jag så här på bordet mitt." Sen bad tomten, att han skulle vara snäll och flytta stallet. Tomten lovade att han skulle hjälpa till. Och bonden flyttade stallet.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S. 102