Skrämmande sjöäventyr

Dä stôlliaste va, att ho kunne skape sej te vecka käring som helst. Andreas på Sjövik va ute å feska en gång, å när han rodde hem, så feck han se att käringa hans kom roane imot honom i en båt. Han skynna sej å ro, för han trodde att dä va nô falit hemme. Men ätter som han styrde imot'a så vek ho unnar, å jämt som di skulle te å mötes ôt, så sätte ho iväg mä båten, så dä stog som fragge ikring'en, å sen skratta ho så dä eka över sjön. Men då ble han rädde, för då veste han, vem dä va som va ute.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.40