Maran och lien

Det var på ett ställe som hästen stod svett varje morgon. Då tog husbonden och hängde en lie över hästen, för det skulle vara bra mot maran. På morgonen, när han kom till stallet, så hang drängen död på lien. Det var drängen, som var mara.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.140