Bergfrun och silvergruvan

I Havsåsen skall det ha varit en liten silvergruva fordomdags. De lär ha tagit ganska mycket silver ur den. Men så en kväll, när de höll på att arbeta som bäst, så kom det ett fruntimmer och uppenbarade sej för dem. Det var väl bergfrun. Hon frågade dem, varför de tog hennes malm. "Ni kan gå nedanför foten av berget i Knarvelsjön och ta av min systers malm, för hon har mera malm än jag", sa hon. "Där är ju vatten", svarade arbetarna, "så det är omöjligt att ta någon malm där". — "Jaså", svarade hon, "då ska det bli vatten i detta hålet också". Malmhålet blev fyllt med vatten, och sedan har man inte arbetat i den gruvan.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1951: Dalslandssägner. Göteborg. S.83