Råttorna som försvann

Det skulle finnas såna gubbar, som kunde skicka av råttorna. Jag var i Skara på arbete. Jag och en del utav arbetarna bodde i en stuga, och vi hade så ont av råttor. Det kom tjogtals stora råttor fram på golvet om nätterna. En söndags-morron kom Elias i Frikullen (i Lagmansereds socken) in till oss. Han trollade bort dem. De fick gå; han skickade dem till handlare Bergkvist. De hade sett, när de gick, en stor marsch med råttor. De gick allihop, så när som på en gammal "bäelter", hon var så gammal, så hon var "bäelter" på somliga fläckar. Jag såg inte fler råttor än den sen.

Källa: Carl-Martin Bergstrand 1944: Västgötasägner. Göteborg. S.123