Skottet som aldrig avlossades

Min bror skulle ut och skjuta fågel och kom till Jäbäckssundet, och då fick han se en kvinna, som var rödklädd och hade en gul hatt med stor blomma, och hon satt på isen, och fåglarna satt på iskanten ikring henne. Och så tog hon av sej hatten och kamma sej och satte på sej hatten igen, och hon var så vacker. Han förstod att det var vitra, och han tänkte skjuta på henne, men då skaka hon sej liksom fram och tillbaka, och då blev han rädd och gick hem.

Källa: Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s. 83