Förlorad i Skatan

Min mormor tala om att det var på ett ställe — det heter Skatan, och ingen är bosatt där nu — som dom hade "tjugendagslekstugen", och då var det en flicka där som dom alldeles förlore. Dom fann kjoln utav 'a på ett ladutak — kjoln var randig — men flickan fann dom aldrig åt. Dom trodde att vitra hadd tagi 'na. Det var mycke med brännvin förr, och dem söp mycke på såna där tillställningar.

Källa: Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s. 93