Kvinnan vid lagårn

Då vi var nere vid kusten en gång hörde jag berättas om ett nygift folk — det var sör om Ume stad — och dom hade nybyggt lagårn. Det var första året dom var där. Och så var det en morgon jultiden hon gick till lagårn, och då var det alldeles ljust där, och hon trodde att elden var lös där. Men då träffa hon en kvinna där, och hon sa att dom måste flytta lagårn, för han var satt över hennes väg. Kvinnan hon blev väl förskräckt, och hon sprang ut och sa till sin man, men då dom kom tillbaka dit, så var det mörkt och ingen där.
Men kvinnan där hade sagt att om dom inte flytta lagårn, så skull dom komma till att mista krettura, och dom flytta inte strax, men dom börja på förlora några krettur. Då hade dom flyttat lagårn, och sen blev det bra.
Det där hörde jag berättas därnere, då vi flytta med renarna neråt.

Källa: Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s.75